I den rapport som FN:s klimatpanel IPCC släppte den 8 oktober varnas för allvarliga konsekvenser för planetens framtid redan vid 1,5 graders uppvärmning och sedan allvarligare för varje tiondels grad.

Det som krävs är att man sätter vetenskapligt baserade gränser, det vill säga slutdatum för fossil energi.

Sverige måste lägga sig på nollutsläpp 2030, det vill säga om tolv år. Sedan måste styrmedel kopplas till de skarpa målen. (Johan Rockström, Aftonbladet 8/10.)

Artikelbild

Jan Hagerlid

Vad innebär detta för Uppsala kommun? Den nuvarande målet är att bli fossilfri 2030 vad gäller energi, transporter och arbetsmaskiner inom kommunen. De samlade utsläppen av växthusgaser ska sedan 2040 vara nära noll. Nu ser vi att dessa utsläpp måste ner till noll redan till 2030. Vilket i sin tur innebär att vi snarast måste gå över till årliga utsläppsminskningar på tio procent.

Kommunens etappmål talar i dag bara om de områden som den direkt råder över, det finns exempelvis inga mål för kommuninvånarnas privata resor. Men vi måste alltså på kort sikt få ned klimatutsläppen från alla som bor i kommunen, alla verksamheter, alla resor både inom kommunen och i Sverige och utrikes, all konsumtion av både mat, kläder och prylar vare sig de producerats här eller någon annanstans.

Om alla verkligen ska vara med, inte bara som passagerare utan som medstyrande, måste Uppsalaborna i gemen få klart för sig vilka mål kommunen har satt och vilka utmaningarna är.

I våras gick vi inom Klimatval Uppsala ut med en enkät till Uppsala politiska partier. Svaren visade vissa attitydskillnader mellan partierna, men ändå en rätt stor uppslutning kring att politisk påverkan och information kan behövas.

Uppsalabornas flygresor fortsätter att öka. Vi frågade: ”Tycker ni att kommunen bör försöka påverka omfattningen av kommuninvånarnas flygresor?”

Sex partier sa ja: S, MP, V, L, C och FI. Tre partier sa nej: M, KD och SD.

Vi frågade om kommunen, till exempel genom Uppsala Klimatprotokoll, bör öka ansträngningarna att minska sina egna, universitetets och företagens tjänsteresor. Detta upplevdes som mindre kontroversiellt, åtta partier sa ja, bara SD svarade nej.

Konsumtion av kläder och andra varor utgör en betydande del av invånarnas bidrag till CO2-utsläppen.

Vi frågade om kommunen bör försöka påverka Uppsalabornas konsumtion, till exempel genom informationsinsatser, krav på klimatdeklarationer, återanvändning eller annat. Åtta partier svarade ja på den frågan. Endast KD svarade nej.

Det upplevdes som mer kontroversiellt att kommunen skulle vidta åtgärder för att öka andelen vegetarisk mat. MP, V, L, C och FI tyckte att man bör vidta sådana åtgärder både inom kommunens egen verksamhet och bland kommuninvånarna generellt. KD ansåg att åtgärder för vegetarisk mat bara bör gälla kommunens egen verksamhet. S, M och SD svarade inte, men har vid olika tillfällen uttryckt skepsis mot att styra individens matvanor.

Politisk påverkan behöver inte vara ”storebrorsmässig”, den kan också innebära att man framhäver de positiva möjlig­heterna.

Man kan räkna ut koldioxidavtryck på restaurangmenyer, understödja tillkomsten av bilpooler, ge bilåkare möjlighet att vara testresenärer i kollektivtrafiken och belöna cykelvänliga arbetsplatser. Det pågår redan sådana projekt inom Uppsala Klimatprotokoll men de skulle kunna skalas upp och kopplas med en löpande och allmänt spridd uppföljning av hela kommunens klimatmål. Även skarpa politiska beslut kommer att behövas både på lokal och nationell nivå, till exempel när det gäller energiförsörjning, miljö- och klimatmässigt byggande, transporter och resande, jordbruk, mat och bioenergi. Nu gäller det att partierna minns vad de lovat, inser det skärpta läget och agerar!

Vi får nu en ny kommunledning.

Men oberoende av vilka som sitter i styret måste samtliga partiers alla goda krafter samverka i den fråga som är överordnad alla andra: klimatet är en ödesfråga som borde överskugga all annan politik.

Ju långsammare vi tar tag i utmaningarna, desto större hinner skadan bli. Och omvänt: Ju fortare vi fattar detta, desto positivare blir resultatet – det samhälle vi vill lämna över till våra barn och barnbarn. ”Hela världen måste drastiskt öka tempot i utsläppsminskningar och de kommande tio åren blir helt avgörande”, säger Johan Rockström.

Gudrun Utas, Jordens Vänner

Jan Hagerlid, Klimataktion

för nätverket Klimatval Uppsala

bestående av Uppsalaavdelningarna av Cykelfrämjandet, Jordens Vänner, Klimataktion och Naturskyddsföreningen samt Uppsala Cykelförening