Den generation européer som levde under andra världskriget hade gett mycket för att uppleva den fred som råder i Europa nu. De hade förundrats över hur nära sammanlänkade ärkefienderna Tyskland och Frankrike är i dag.

Hur EU-samarbetet gjort oss beroende av varandra och hur fritt vi kan resa, bo och plugga i andra EU-länder där det förut var omöjligt att ens få visum.

Om grunderna till unionen en gång byggde på ekonomiskt samarbete för att skapa fred genom kol- och stålunionen så är EU i dag i lika hög grad en värderingsunion.

Alla medlemsländer ska dela en gemensam demokratisk grund och respektera mänskliga rättigheter.

I Europeiska unionens stadga för de mänskliga rättigheterna slås fast att ”unionen [bygger] på de odelbara och universella värdena människans värdighet, frihet, jämlikhet och solidaritet samt på den demokratiska principen och rättsstatsprincipen.”

Tyvärr ser vi hur utvecklingen i ett flertal EU-länder går åt ett annat håll. I Polen och Ungern monteras rättsstaten ner och mediafriheten kringskärs steg för steg. Orostecken finns hos fler EU-medlemmar. Ett av många hårresande exempel kommer från Österrike där utrikesministern valde att bjuda in Rysslands president Vladimir Putin till sitt bröllop. Hur den österrikiska ministern ska kunna upprätthålla en trovärdig Rysslandspolitik efter det är svårt att se.

Ryssland är Sveriges och EU:s största granne, och den negativa utvecklingen i landet påverkar oss på många sätt.

Rysslands strategi är att splittra EU. Brexit applåderas av Putin och länder som bryter mot EU:s värderingar uppmuntras.

Högerextrema partier runt om i Europa får ryska miljonlån till sina EU-kritiska kampanjer.

Europavalet den 26 maj är ett värderingsval som handlar om att stärka de demokratiska krafterna i Europaparlamentet. Vi behöver vara beredda att försvara vårt öppna samhälle.

Liberalerna vill införa ett europeiskt säkerhetsråd för att stärka den gemensamma europeiska utrikespolitiken. En enad utrikespolitisk linje som alla 28 (snart 27?) länder står bakom är det bästa motmedlet mot Rysslands försök att splittra unionen.

Den existerande Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik skulle kunna uppgraderas till ett sådant säkerhetsråd.

Vi ser gärna att sanktionerna mot Ryssland skärps genom att inkludera även energisektorn. Vi får inte glömma att det fortfarande pågår krig i östra Ukraina och att Krim fortsatt är ockuperat. Det måste kosta att bryta mot internationell rätt.

Under min tid i riksdagen våndades jag över att det var så svårt för Sverige och EU att stoppa den nya ryska gasledningen genom Östersjön, Nordstream 2.

Liberalerna vill verka för att EU ges mer inflytande över stora infrastrukturprojekt såsom Nordstream.

Det är inte rimligt att endast ekonomisk hänsyn tas när den här typen av gasledning kan ha allvarliga säkerhetspolitiska konsekvenser.

Våra gemensamma värderingar är det som gör EU till något mer än bara ett framgångsrikt ekonomiskt samarbete.

Genom den gemensamma utrikespolitiken bidrar EU till att värna demokrati och mänskliga rättigheter världen över. Det är genom att hålla ihop som vi får vårt mervärde. När 28 länder talar med en röst i världspolitiken får vi enorm tyngd.

Europas betydelse i världen minskar för varje decennium. År 1950 utgjorde européerna 20 procent av världens totala befolkning. En femtedel av jordens invånare är en ansenlig storlek. År 2050 kommer vi att utgöra endast sju procent av då nio miljarder världsmedborgare.

År 1950 stod europeiska stater för 30 procent av världsekonomin, 2050 kommer det troligtvis bara vara tio.

Om vi vill prägla framtiden kan det endast ske med gemensamma ansträngningar. Europadagen ger oss tillfälle att minnas det.