I en miljö där många i ledande befattningar saknar viktiga kunskaper är revisionens uppgift av särskilt stor positiv betydelse. Inom Uppsala kommun har vi både en politiskt tillsatt revision, lekmannarevisorer, och professionella revisorer, som löpande kritiskt granskar, bedömer och uttalar sig om hela kommunkoncernens förvaltning och redovisning.

För att kunna kritiskt granska, bedöma och uttala sig om olika verksamheters förvaltning och redovisning är djup och uppdaterad kompetens inom juridik, skatterätt och redovisning av stor betydelse.

Genom hela min professionella karriär, och i mitt uppdrag som förtroendevald, har jag alltid tagit revisionens uppdrag på största allvar. Jag har alltid uppskattat revisionens betydelse för att förbättra rutiner och redovisning inom en verksamhet.

Det är pinsamt att Uppsalas kommunfullmäktige 29 april 2019 inte valde att stödja kommunrevisionens enhälliga beslut att ge 2018 års kommunstyrelse en anmärkning.

Revisionens historiska anmärkning är som den är, men att inte kommunfullmäktige enhälligt valde att göra samma anmärkning tyder på en demokratisk oförmåga att på största allvar ta sitt ansvar i förhållande till dem vi företräder, Uppsalaborna.

Revisionsanmärkningen är kopplad till att Uppsala kommun under många år saknat tillräckliga kompetenser att projektleda, projektredovisa och administrera sitt anläggningsregister.

Det är alltid viktigt att en kommun säkerställer god projektledningsförmåga och korrekt, samt tillräcklig, kompetens inom projektredovisning. En kommun har planmonopol kopplat till byggande. I Uppsala stad, och i Storvreta, har också kommunen ansvar för basinfrastrukturen kring våra bostäder och verksamhetslokaler. Kommunen bygger också löpande, direkt eller via sina bolag, stora mängder verksamhetslokaler och bostäder. I en sådan verksamhet är självklart projektledningsförmåga och projektredovisningskompetens en kritisk nyckelkompetens. Särskilt viktigt är denna kompetens i en kommun som växer kraftigt och som driver många komplexa exploateringsprojekt.

Gång efter gång har kommunrevisionen påtalat dessa brister. Brister som länge inte tagits på allvar.

Det är ingen tvekan om att kommunstyrelsen brustit i sin styrning och ledning av kommunens infrastrukturprojekt. Styrnings- och ledningsbrister som påverkat den kommunala kompetensen att projektleda och administrera komplexa infrastrukturprojekt. Kompetensbristen har funnits under många år. Det som särskilt rättfärdigar kommunrevisionens anmärkning på kommunstyrelsen är att kommunledningen sedan 2012 känt till omfattande brister i värderingarna av kommunens anläggningstillgångar. Vi har också sedan dess känt till den bristande projektledningskompetensen och bristen på moderna projektledningsverktyg.

Under alliansens ledning, särskilt under åren 2012–2014, rensade gatu- och samhällsmiljönämnden över 100 miljoner kronor ur balansräkningen som direkt påverkade årsresultaten negativt. Dessa extra anläggningsavskrivningar avsåg investeringsprojekt genomförda innan mandatperioden 2010–2014.

Nettokonsekvenserna av de senaste genomgångarna av kommunens anläggningstillgångar har resulterat i ett nytt avskrivningsbehov på ytterligare 440 miljoner kronor. 22 miljoner kronor extra per år ska nu under 20 år belasta kommunens resultat.

Eftersom projektledningsförmåga är en kritisk kompetens för en kommun påbörjades under mandatperioden 2010–2014 ett omfattande arbete för att lyfta kommunens projektledningskompetens. Efter alliansens valförlust 2014 stannade detta förbättringsarbete av. Under slutet av 2018 och inledningen av 2019 tycks denna mycket viktiga kompetensuppbyggnad åter ha fått den fart som den måste ha. Det är mycket bra. Det borde dock inte krävas uppmaning efter uppmaning från revisionen för att rensa i balansräkningen och stärka upp denna verksamhetskritiska förmåga. En förmåga som kraftigt påverkar kommunens ekonomi.

För att säkra en så professionell kommunal förvaltning som möjligt måste politiska partier, med representation i nämnder och styrelser, mycket bättre säkerställa kompetens som klarar av att både ställa rimliga krav på förvaltningsledningarna parallellt med att ge dem ett bra löpande ledningsstöd.

Samtliga personer som ingår i kommunrevisionen står bakom minst en revisionsanmärkning på kommunstyrelsen. Det är imponerande att de klarar av att ha stor personlig integritet eftersom de är valda av partier som finns representerade i Uppsalas kommunfullmäktige. Eftersom jag själv ingår i kommunstyrelsen jävade jag ur mig vid beslutstillfället, men argumenterade i talarstolen för att kommunstyrelsen förtjänat en anmärkning. Det är ett demokratiskt kristecken i tiden att inte även en enig kommunfullmäktige kunde ställa sig bakom anmärkningen.

Stefan Hanna, kommunalråd

Partipolitiskt obunden