”Lunela hade inte vänt sig om och vinkat adjö till sin make. Det brukade hon göra. Hon hade även haft ett bagage på 70 kilo.”

Så låter det i avsnittet ”Styckmörderskan” men det är bara början. I ”Mordpodden” accelererar spänningen trots att vi får veta att de mest makabra detaljerna är utelämnade. Berättelserna är sanna.

Bakom den dokumentära mordpodden står Linnéa Bohlin och Amanda Karlsson. De är journalister från Småland och delar intresset för truecrime. De vill skapa bio i huvudet på lyssnaren och varje säsong är sorterat efter landskap i Sverige och de mord som skett där.

De berättar om bakgrunden, hur mordet gick till och vad som hände efteråt. De tillför en faktadel som kan förklara juridiska begrepp, hur rättsläkare, polis eller rättsväsende arbetar eller annat som är relevant för fallet. I avsnittet om styckmörderskan har de ett genusperspektiv och diskuterar även hur pass ovanliga styckmord är och vilka typer av styckmord som finns. De lägger även till personliga analyser.

Det märks tydligt att Karlsson och Bohlin har gjort kanonmycket researcharbete, annars skulle de inte ha en sådan uppsjö av detaljer och intressanta analyser. Upplägget – med kombon av berättelser, fakta och analys - är suveränt. Deras röster har det där både behagliga och suggestiva tonfallet som gör att det är omöjligt att sluta lyssna. Och vad hände sedan; det vill man ju alltid veta.