En byggföretagare sade till sina anställda: ”Om ni behöver spik och skruv, eller några brädor för att fixa något hemma, så är det bara att ta”. Det fungerade inte alls. Efter bara några veckor backades släpkärror till och fylldes. Omfattande renoveringar eller nya verandor hade plötsligt blivit aktuella när möjligheten öppnade sig. Företagaren fick backa från sina nya principer. Han tyckte att reglerna var tydliga nog. Men bara om man tänkte som han.

Jag kommer att tänka på byggchefen när ännu en politiker, vänsterpartisten och EU-parlamentarikern Malin Björk, hamnat i strålkastarljuset. Liksom flera riksdagspolitiker har hon inte brutit mot reglerna för ersättning för boende, resor och så vidare. De flesta har tvärtom följt reglerna, även om moderaten Erik Bengtzboe utreds för brott mot folkbokföringslagen.

Exemplen är många. Fackförbundet Kommunal hade för några år sedan inga regler vare sig mot porrshower i huvudkontorets lokaler eller för att bjuda på svenska kräftor i medlemmarnas konferensanläggning. Hur förklarar man för någon som inte förstår att ”det var inte så här det var tänkt”?

Tanken med traktamenten är att den som måste resa i jobbet ska kunna bo och äta rimligt utan att belasta den egna plånboken. Malin Björk bor i Bryssel men har ändå tagit ut en miljon kronor i ersättning under mandatperioden som gått till ”resor i Sverige”. För detta ändamål har dock parlamentarikerna en kontorsersättning, som i Björks fall i stället använts till att hyra kontor i Stockholm och införskaffa ”hundra kaffekoppar och ganska många 3D-klitorisar av plast”.

Björks försvarslinje är att hon är ”vänster och god”, att hon minsann inte lever i överflöd och ger en stor del av sin ersättning till partiet. Det fungerar säkert som argument för några, men inte för alla som lönearbetar, betalar skatt och har mycket begränsade möjligheter att håva in ersättningar och välja vad dessa ska användas till. Det var inte så här det var tänkt, Malin Björk.

Vissa förstår direkt hur det var tänkt och har vetat det hela tiden. Som Bengtzboe, som bodde med familjen i Stockholm men hade skylten på mammas sommarstuga. ”Jag har i grund och botten gjort fel”, sade han till TT när han valde att avgå (25/4). Kollegan och liberalen Emma Carlsson Löfdahl, däremot, förstår ingenting. Hon sitter kvar som politisk vilde och har valt att ”avvakta” med de 300 000 kronor hon lovat betala tillbaka till riksdagen för sin boendeersättning.

Regler ska följas och fusk ska beivras. Men hur gör man för att folk ska förstå vad som gäller däremellan? Antingen upprättar vi ett ogenomträngligt nät av paragrafer som täcker alla möjliga varianter av utnyttjande. Eller ska man kanske bara ställa upp en burk med spik och skruv (eller block och pennor) vid entrén till arbetsplatsen, som en symbolisk påminnelse? Det är bara att ta. Så har vi tänkt att det ska fungera.