Skogsstyrelsen gör årligen uppföljningar på hur många forn- och kulturlämningar som skadas eller förstörs i samband med skogsbruk i hela landet. Enligt den senaste rapporten har skadorna minskat från 20 till 13 procent det senaste året. En trend som gäller hela landet.

Hela Uppland är rikt på fornlämningar. I Norduppland finns mycket skogsbruksanknutna lämningar inne i skogsmarkerna medan de södra länsdelarna kring Enköping och Håbo har en större andel lämningar närmare bebyggelse.

– Här går det knappast att arbeta med skogsbruk utan att stöta på en kulturlämning, det finns rutin och hänsynen fungerar bättre här än i många andra delar av landet, säger Per-Olof Fredman, arkeolog vid Skogsstyrelsen i Uppsala/Västmanland.

Vanliga typer av fornlämningar i Enköpings kommun är torplämningar och gravar, men även skärvstenshögar och stensträngssystem är vanliga. Att det huggs rent kring en fornlämning är oftast bra för lämningen.

Den största orsaken till skador på forn- och kulturlämningar är markberedning följt av körskador.

– Tillsammans med skogsbruket har vi arbetat fram en målbild för hur hänsynen ska se ut vid olika typer av skogsbruksåtgärder och hänsynskrävande miljöer. Fler och fler skogsbolag tar det här på allvar, det kan vara kostsamt för dem att få ett dåligt rykte, säger Per-Olof Fredman.

Skogsstyrelsen arrangerar utbildningar för dem som arbetar i skogen med fokus på hänsyn till kulturlämningar och ämnet finns även med i den grundutbildning mar har för skogsbrukare.

För att markera en kulturlämning i skogen eller på ett hygge används så kallade kulturstubbar. Ett träd som kapas på 1,3 meters höjd vilket har blivit ett effektivt sätt att minska skadorna på.