Vattenbrist råder som bekant på flera håll i landet. På Gotland satsar regionen 215 miljoner kronor på ett nytt avsaltningsverk i Kvarnåkershamn, som från nästa år ska säkra vattentillgången på södra delen av ön och förhoppningsvis ge ett överskott som kan levereras till Visby och norra Gotland. 1 500 meter ut från kusten ska bräckvattnet tas upp från havet via rör med 710 millimeter i diameter, och renas på land med hjälp av membranteknik. Bland annat får algförekomst och oljeutsläpp inte påverka dricksvattnet.

Tekniken är väl beprövad i flera länder och på Gotland finns nog en hel del att se och lära för Gästrike Vatten som sköter driften i Östhammars kommun. Men VA-taxan är redan hög i kommunen och det muttras en del inför de investeringar som står för dörren. Varför har vatten blivit så dyrt? Politikerna är inte helt överens om vem som bär skulden, men det kan konstateras att underhållet varit eftersatt länge och några större VA-investeringar har inte gjorts på lång tid.

I Östhammar och Alunda finns ingen kapacitet att öka antalet anslutna bostäder till det kommunala VA-nätet. Tankbilar med spillvatten måste på kort sikt köra från Östhammar till reningsverket i Gimo. Fullmäktige klubbande nyligen igenom en ny VA-inriktning, vilket innebär startskottet för ett utredningsarbete. Mycket behöver göras. Det är i princip klart att en 30 kilometer lång vattenledning ska dras från Örbyhus i Tierps kommun till år 2021, för att säkra vattentillgången i Alunda och Österbybruk. Budgeten är satt till 150 miljoner kronor. Hur det blir med övriga investeringar är inte bestämt.

Om förstudierna som Gästrike Vatten ska göra mynnar ut i en rekommendation om ett nytt reningsverk och ett avsaltningsverk bör byggas i Östhammars- eller Öregrundstrakten kan det på sikt innebära att fullmäktige får ta beslut om investeringar i storleksordningen 500 miljoner kronor. Ge eller ta ett antal hundra miljoner, grovt räknat.

Smakar det så kostar det. Den beska medicinen får invånarna nog svälja. Men hur dyrt kommer vattnet att bli? Vissa lokalpolitiker har börjat tala om kommunala lån som kan finansiera strategisk infrastruktur för växande tätorter. Det kan i så fall bära en del av kostnaderna, liksom fler VA-anslutningar och ökade skatteintäkter när fler bostäder byggs och nya invånare flyttar in. Östhammars kommun måste – precis som andra kommuner och regioner – satsa på vattenfrågan för att kunna växa. Hur mycket eller lite, vet ingen i dag. Nu gäller det "bara" att ta rätt beslut.

Läs även:

"Man har hela tiden blundat"