Östergötland, Halland, Kalmar och Jämtland-Härjedalen är de fyra regioner som räknar med att behöva höja skatten 2020. Därtill kommer drygt 20 kommuner som i en enkät gjord av Sveriges kommuner och landsting (SKL) uppgett att de står inför skattehöjningar.

Sammantaget handlar det om tre miljarder kronor eller 13 öre i genomsnitt. Exakt vilka kommuner som planerar skattehöjningar är vill SKL dock inte uppge, då en förutsättning för enkäten var att denna uppgift inte skulle spridas.

Det är blandat faktiskt. Det är allt från lite halvstora kommuner, typ Skövde, Sala och Varberg, till många mindre kommuner, säger SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog.
Artikelbild

| Fyra av fem kommunala ekonomichefer tror på sämre ekonomiska förutsättningar nästa år, enligt en undersökning från SKL. Arkivbild.

Mild lågkonjunktur

Barn, unga och äldre över 85 ökar kraftigt i antal samtidigt som andelen yrkesverksamma i befolkningen krymper. Färre ska försörja insatser till allt fler, helt enkelt. Integrationsproblem belastar även kommunerna, enligt Anders Knape, ordförande i SKL.

Nu börjar de som kom 2015–2016 gå ur de statliga systemen. Kommer de inte i utbildning eller arbete eller har någon annan form av sysselsättning är det kommunen som har ansvaret. Det är väl det som man framför allt i en del mindre kommuner nu märker, att kostnaderna för försörjningsstödet då ökar, säger han.

Ovanpå de demografiska smällarna drabbas även kommunerna av att konjunkturen viker av nedåt. Enligt SKL:s prognos går Sverige in i vad som kan beskrivas som en mild lågkonjunktur 2020 och 2021, med en tillväxt på drygt 1 procent per år och en arbetslöshet som stiger över 7 procent. Detta är en ganska tvär inbromsning från en lång rad år med höga kommunala överskott och en sysselsättning som har lyft till rekordnivåer.

Det slår direkt på kommunernas och regionernas intäkter, säger Annika Wallenskog.

Stora utmaningar

Anders Knape är kritisk mot hur regeringen hanterar kommunernas och regionernas stora utmaningar.

Det behövs både ekonomiska tillskott och regelförändringar. Och det behövs stöd på ett antal områden, som när det gäller att utveckla digitalisering, säger han.

Han pekar samtidigt på hur staten har vältrat över problem på kommunerna genom stramare regler för Försäkringskassan när det gäller ersättningar och med neddragningarna på Arbetsförmedlingen, både i form av färre kontor och bantade budgetar för arbetsmarknadspolitiska program.

I dag lägger våra medlemmar drygt fem miljarder på arbetsmarknadsåtgärder. Egentligen ska de inte lägga något. Det är en statlig uppgift, säger han.

Kommer kräva tuffa åtgärder

Effektiviseringar kommunalt och regionalt kan täcka delar av de underskott som nu tornar upp sig, enligt både Knape och Wallenskog. Men båda är kritiska till att det inte blev mer kommunbidrag än tillskottet på fem miljarder i den rödgröna regeringens höstbudget.

De fem miljarder som ligger aviserade för nästa år är absolut otillräckliga. Vi hade väl förväntat oss, med tanke på vad som är uttalat från nationell nivå, att man åtminstone skulle dubbla det upp till tio miljarder i alla fall. Det kommer ändå kräva tuffa åtgärder ute i verksamheterna och risk för skattehöjningar, säger SKL:s ordförande Anders Knape.

Enligt SKL ställs landets kommuner och landsting, trots planerade skattehöjningar och höjda statsbidrag, nu inför ett gap mellan kostnader och intäkter som växer från 18 miljarder 2021 till 27 miljarder 2022 och 33 miljarder 2023.