Vuxna personer som lurar eller hotar barn att skicka nakenbilder på sig själva. Vuxna som skickar bilder på sina kön till minderåriga och beskriver sexuella akter de vill göra med dem. Innehav av bilder och filmer på såväl pojkar som flickor som våldtas, förnedras, och ibland även torteras. UNT har gått igenom samtliga domar från Uppsala tingsrätt för den här typen av brott från och med den första januari 2011, fram till den sista december 2016. Det rör sig om 38 domslut och i knappt en tredjedel av dem döms gärningsmannen till fängelse. Thomas Bälter Nordenman som är en av två åklagare i Uppsala som har hand om internetrelaterade sexbrott mot barn önskar att statistiken såg annorlunda ut.

– Jag tycker att domstolen är för restriktiv att använda hela straffskalan, säger han.

Det vanligaste brottet bland de domar UNT har granskat är innehav av barnpornografi där gärningsmannen enligt lagboken ska dömas till fängelse i max två år. Rör det sig om grovt barnpornografibrott är maxstraffet sex år. I nio fall av tio slipper dock den dömde i Uppsala tingsrätt en påföljd bakom galler. Men det är heller inte alltid som åklagarna yrkar på fängelse.

– Om exempelvis den misstänkte önskar delta i behandlingsprogram för sexualbrottslingar och man kan förena det med skyddstillsyn så händer det att jag inte yrkar på fängelse, säger Thomas Bälter Nordenman.

I november i fjol var han åklagare i ett mål där en man från Uppsala kommun dömdes till två års fängelse för grovt barnpornografibrott. Det längsta straffet som tingsrätten har dömt ut under de senaste åren för den brottsrubriceringen. Mannen hade bland annat spridit barnpornografiska bilder och filmer till minst 1 320 andra personer under tre års tid.

– I domen när rätten motiverar påföljden understryker man att spridningen leder till ökad efterfrågan på barnpornografiskt material, som i sin tur leder till att nya övergrepp mot barn begås vilket jag betonade i min plädering, säger han.

Det näst vanligaste brottet bland domsluten är utnyttjande av barn för sexuell posering. Även där blir påföljden oftast villkorlig dom eller skyddstillsyn.

Barnen i de mål som UNT har granskat är under 15 år och med hänsyn till deras låga ålder är deras identiteter sekretessbelagda. Men UNT har varit i kontakt med flera av deras målsägarbiträden för att höra hur barnen själva reagerar på straffen. Bilden från målsägarbiträdena är entydig:

– För barnen är de viktigaste att det blir en fällande dom, därför att det visar att rätten har lyssnat på dem och trott på dem. Vad påföljden sen blir spelar mindre roll. Däremot är föräldrarna ofta upprörda och tycker att straffen är alldeles för milda, säger en av dem, Pia Tengvall vid advokatfirman Tengvall.

Föräldrarna får medhåll av den internationella barnrättsorganisationen ECPAT.

– I straffskalan för barnpornografibrott och andra internetrelaterade sexbrott mot barn finns möjlighet att döma till fängelse. I och med att man så rutinmässigt dömer till villkorlig dom och böter så blir inte de här brotten prioriterade och polisen får inte tillräckligt med resurser för att utreda, säger Thomas Andersson, pressekreterare vid ECPAT.

Organisationen har länge framfört krav på en skärpning i lagstiftningen och jämför bland annat det faktum att en person som innehar ett par hundra bilder på barn som blivit utsatta för sexuell exploatering kan få samma straff som någon som slängt skräp på gatan.

– VI vet i dag att en övergreppsbild eller film som finns på nätet inte går att ta bort - de finns där för alltid. Och varje gång någon laddar ner materialet och tittar på det kränks barnet igen. Vetskapen om att övergreppen sprids på nätet är en mycket försvårande omständighet för barnet, säger Thomas Andersson och fortsätter:

– Det handlar inte bara om att låsa in förövarna, målet är att minska antalet övergrepp som begås och då är vård det viktigaste. Straffet bör motsvara brottets allvar, men allt som går att göra för att minska risken för nya övergrepp måste vi som samhälle också göra.