Fallet med de tre männen som ska ha våldtagit en kvinna i en lägenhet i Uppsala i söndags morse, samtidigt som de filmade övergreppet och lade ut det på Facebook, har väckt stor ilska. Att övergreppet filmades och spreds på sociala medier har av många setts som ett övergrepp i sig.

Mårten Schultz, som är professor i civilrätt, har inte själv sett filmen. Men utifrån det han läst om händelsen säger han att det är mycket möjligt att själva filmandet och sedan spridningen av det inte är något som gärningsmännen kan fällas för.

– I 20 år har vi varit medvetna om att det finns en lucka i lagen, och detta låter som ett riktigt typfall, säger Mårten Schultz och går igenom rättsläget:

* Det är lagligt att filma och fotografera personer även i mycket utsatta situationer – ett undantag är om det handlar om övergrepp mot barn.

* Är filmen smygtagen kan det handla om kränkande fotografering, men i det här fallet är det inte filmat i smyg.

* Om den som filmar beter sig hänsynslöst i själva filmandet, exempelvis trycker upp kameran i ansiktet på någon, kan det vara ofredande. Så har inte skett.

* Grovt förtal kan det heller inte vara eftersom förtal tar sikte på att peka ut en person som en sämre människa.

– Ett offer ses vanligen inte som en sämre människa. Här har offret inte alls varit med på det som skett, utan har om jag förstått det varit utslagen.

För att täppa till den här luckan i lagen finns ett lagförslag som heter olagligt integritetsintrång, och som Mårten Schultz varit med att arbeta fram.

– Remissinstanserna har varit positiva och jag skulle tro att ett skarpt lagförslag kommer i höst.

Att andra personer fortsatt att sprida våldtäktsfilmen skulle kunna vara ett brott, enligt Mårten Schultz. Men även där är rättsläget högst oklart, påpekar han.

– Det skulle kunna vara ett brott mot PUL, personuppgiftslagen. Men det är en svag lag. Sprider man filmer på sexuellt våld kan det handla om olaga våldsskildring, men är personen medvetslös har det förmodligen inte krävts mycket våld.

Även fallet med 16-åringen som sköts till döds i Malmö för drygt en vecka sedan, då bilder på hans döda kropp sedan spreds, är ett fall som tycks falla mellan stolarna med nuvarande lagstiftning.

– Det blir därför svårt för rättsväsendet att förhindra att bilderna fortsätter spridas, säger Mårten Schultz.

Frågan är också vilket ansvar i det här fallet Facebook har för att filmen sprids. Den allmänna uppfattningen bland jurister är att Facebook, Snapchat och liknande medier inte har något ansvar för det material som deras användare lägger upp. Men i det här fallet skulle moderatorn eller administratören till den slutna Facebookgrupp där filmen lades ut kunna ha gjort sig skyldig till brott om filmen inte togs bort tillräckligt fort, menar Mårten Schultz.

– Det här är otroligt invecklat, men det kan ändå handla om en av få situationer där det går att tänka sig ett andrahandsansvar.

Den lag han lutar sig mot är Lagen om elektroniska anslagstavlor från 1998, som säger att administratören har en skyldighet att plocka bort brottsligt innehåll.

– Men ingen har någonsin dömts enligt den lagen, så den är mest en papperstiger.