Att filma myror i skogen och sedan prata om det man har dokumenterat. Att koppla en projektor till en digital bok på surfplattan för att förstora bilderna. Eller att härma danser kopplade till olika känslor. Det är några exempel på hur Boländernas förskola använder skärmar i vardagen.

– Själv tycker jag att projektorn är bäst. När man läser bok som vanligt är det alltid några som inte ser bilderna, säger Emil Lind som är förskollärare på avdelningen Nässelfjärilen där barn som är två och tre år går.

Från och med 1 juli i år blir digitala verktyg obligatoriska i den svenska förskolan. Barnen ska utveckla sin digitala kompetens, vilket ställer nya krav på förskolorna.

Artikelbild

| Surfplattor har funnits på Boländernas förskola i flera år. Emil Lind, förskollärare, är ansvarig för det digitala.

Men de flesta förskolor i Uppsala använder redan surfplattor, däribland Boländernas förskola. Där har man haft surfplattor och andra digitala verktyg i flera år, men det senaste året har de använts mer än tidigare. Direktivet har varit att öka det digitala fokuset eftersom det kommer att krävas i den nya läroplanen.

Emil Lind ser både fördelar och nackdelar med skärmar i förskolan.

– Det kan vara ett bra verktyg och ett kul moment. Men mycket går ju att göra utan en Ipad och det kan bli ett till moment som vi ska utföra bara för att det står i läroplanen. Det läggs på nytt hela tiden, men inget tas bort.

Han hade önskat mer tydlighet från Skolverkets sida om hur förskolorna ska använda den digitala tekniken. Flera förskolor i Uppsala har skapat nätverk och tagit fram egna riktlinjer. Emil Lind är med i ett sådant nätverk, och är därför den som har huvudansvaret för det digitala på Boländernas förskola.

Artikelbild

| "Om skärmarna används i ett pedagogiskt syfte och inte för mycket kan de nog vara bra", säger Peter Pamlényi som är på väg att lämna dottern Ebba Pamlényi på Boländernas förskola.

– Jag gör till exempel analys av appar för att bedöma om de är tillräckligt pedagogiska att använda.

Så vad säger föräldrar? Erica Hagblom som precis hoppat upp på cykeln efter att ha lämnat sin tvåårige son på den soliga gården är skeptisk till att skärmar nu görs obligatoriska på förskolorna.

Artikelbild

| Erica Hagbloms tvåårige son trivs väldigt bra på förskolan. Att han här får chansen att leka med kompisar är mycket viktigare än att han lär sig mer om skärmar – skärmar lär sig små barn väldigt snabbt ändå, menar hon.

– Risken är ju att personalen måste bocka av något i stället för att själva fritt få fundera över vad som behövs i verksamheten, säger hon.

Hon tycker att en stor fördel med förskolans värld är att barnen kan göra sådant som inte har med skärmar att göra.

Artikelbild

| Surfplattor har funnits på Boländernas förskola i flera år. Emil Lind, förskollärare, är ansvarig för det digitala.

– Här finns ju verkligen förutsättningar att leka med kompisar, klättra, springa och upptäcka världen omkring sig. Skärmar lär sig små barn väldigt snabbt ändå.

Peter Pamlényi är på väg in på gården för att lämna treåriga dottern Ebba. Han anser att skärmar på förskolan kan vara bra så länge de inte används för mycket – och så länge det finns en tydlig plan.

– De måste ju användas i ett pedagogiskt syfte. Inte för att sitta och kolla på Youtube.

Digitaliseringen av förskolan har på det nationella planet fått kritik från flera håll. Föräldrar har menat att det inte är mer skärmtid barn behöver och psykologer har pekat på att det först behövs mer forskning som visar hur små barn påverkas av skärmar.