För knappt tre år sedan beslutade Uppsala kommun att köpa två egna vindkraftverk. Kostnaden beräknades till cirka 100 miljoner kronor.

Men marknaden för vindkraft försämrades och investeringen lades på is. I höstas såg det ljusare ut och då beslutade den rödgröna kommunledningen att handla upp ett vindkraftverk. Men ingen lämnade något anbud. Nu ger kommunen upp vindkraftplanerna–  Varför vi inte fick in några anbud vet vi inte. Troligen beror det på att man idag mest satsar på stora vindkraftparker och inte på mindre anläggningar där det går att äga enskilda verk, säger kommunalrådet Maria Gardfjell (MP) som drivit frågan.

Att inte äga själv gör vindkraften mindre fördelaktig ekonomiskt för kommunen.

Artikelbild

| Stort område. Conny Karlsson som är sektionschef vid Hovgårdens avfallsanläggning berättar att deponin är som en vidsträckt kulle, över 70 meter hög.

– Därför tittar vi på möjligheten att satsa på solenergi i stället. Jag har startat en utredning som ska ta reda vilken sorts anläggning som är bäst och var det är lämpligt att bygga. Det ska bli en stor anläggning som också kan användas för tester av nya solceller av Uppsala universitet som har en bred forskning kring solenergi, säger Maria Gardfjell.

Ett ställe som kommunen tittar på är Hovgårdens avfallsanläggning öster om Uppsala. Där finns en gammal deponi för sopor som anlades på 1970-talet. Den är i dag drygt 70 meter hög och liknar en vidsträckt kulle som sticker upp över trädtopparna. Deponin täcks nu med jord. Sedan ska den ligga orörd i upp till 100 år.

– Det gör att vi tror att platsen skulle passa bra för en solcellspark, säger Hannes Vidmark som är chef för ekologisk hållbarhet vid Uppsala kommun.

Han räknar i dag på en anläggning med en effekt på 2,5 megawatt, MW. För det krävs en yta med solceller motsvarande två fotbollsplaner, och det finns vid Hovgården. Byggs anläggningen så kan den bli en av de största i landet.

Artikelbild

| Conny Karlsson, sektionschef vid Hovgårdens avfallsanläggning

Vad kostar det?

– Kostnaden per megawatt ligger i dag på mellan 7-8 miljoner kronor. Men priserna sjunker snabbt. Anläggningen behöver också andra former av investeringar. Kanske ett batterilager för överskottsel. Men allt det här ska utredningen ge svar på, säger Hannes Vidmark.

Artikelbild

| Maria Gardfjell (MP), missade vindkraften och vill nu satsa på sol.

Han anser att satsningen är viktig om kommunen ska kunna nå målet att ha solenergi motsvarande 30 MW installerat till år 2020, och 100 MW till år 2030.

– Vi ligger en bra bit från målet på 30 MW i dag. Men i målet ingår också privata satsningar och många investerar i solceller nu. Kommunens del kommer inte att vara dominerande, säger han.

Går det att få ekonomi i en solcellspark?

– Hela vitsen är att den ska vara ekonomiskt bärkraftig och gör man det på rätt sätt så får man el som är billigare än den vi köper i dag, säger Hannes Vidmark.

Oppositionen kräver klara ekonomiska kalkyler.

– Jag är glad att vi inte investerade 100 miljoner kronor i vindkraft. Det var inte ekonomiskt försvarbart. Vi säger inte nej till en solpark men vill se ordentliga kalkyler först så vi vet att vi investera våra skattepengar effektivt, säger kommunalrådet Therez Olsson (M).

Centern, som är mycket positiv till solenergi, vill se en utredning som är "professionell" med flera olika alternativ som vägs mot varandra när det gäller ekonomi och miljö.

Hur mycket pengar anser du man kan investera?

– Det beror på vad utredningen kommer fram till. Det kan bli allt mellan 50 och 500 miljoner kronor beroende på hur fördelaktigt det är. Men jag är inte säker på att kommunen måste äga en anläggning. Kanske det är bättre att upplåta mark till en privat entreprenör och köpa elen, säger kommunalrådet Stefan Hanna (C).

Kommunens utredning ska göras klar under våren.