En genomgång som UNT har gjort visar att det är 29 av 64 kommuner med över 40 000 invånare som tillämpar syskonförtur vid skolplaceringarna. Det är bara två av dem, Uppsala och Linköping, som ändrat reglerna när beskedet från Högsta förvaltningsdomstolen, som förklarade syskonförturen olaglig, kom mitt i skolvalsperioden. Flera kommuner säger att de nu kommer att se över reglerna. Men det finns också kommuner som förklarar att de inte kommer att ändra sina antagningsprinciper.

Bland de kommuner som fortsätter att tillämpa syskonförtur finns flera stora kommuner, som Stockholm och Malmö. Stockholms stad har formulerat sin syskonförtur på samma sätt som Uppsala, och som alltså upphävdes av kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen. Det innebär att syskonförtur endast gäller upp till årskurs 3 och inom en radie av 2 kilometer från skolan. Men trots att Uppsala fick backning på sin syskonförtur anser man i Stockholm att domen inte gäller deras förhållanden.

– Våra skolor ligger så tätt att alla får en skola nära hemmet. Därför bryter det inte mot lagen, säger Ted Sandqvist, jurist vid Stockholms stad.

I de fall som prövats i Uppsala var avstånden till skolan kortare än 1000 meter. Varför skulle er syskonförtur klara samma domstolsprövning?

– Vi placerar inte enligt paragrafens första stycke, utan efter andra stycket. Då är det Skolväsendets överklagandenämnd och inte förvaltningsrätten som ska pröva ett överklagande, säger Ted Sandqvist.

Här börjar regelverket bli komplicerat. Skollagens paragraf som reglerar skolplaceringar är uppdelad i två delar. Dels står det att eleverna ska placeras på den skola som föräldrarna valt om det inte går ut över någon annan elevs "berättigade krav" på en skola nära hemmet, dels står det att kommunen i övrigt bara får frångå önskemålet om det skulle innebära "betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter". Är föräldrarna missnöjda med skolplaceringen finns det två vägar att överklaga beslutet. Den första delen, kravet på en skolgång nära hemmet, kan överklagas till förvaltningsrätten. Den andra delen, som handlar om ekonomiska och organisatoriska svårigheter, prövas av Skolväsendets överklagandenämnd.

De flesta kommuner tolkar lagen så att den första delen av lagparagrafen reglerar vilka urvalskriterier man kan ha när alla elever inte får plats på skolan, och den andra delen av paragrafen att man inte måste bygga ut skolan för att ge alla sökande plats. Men det finns som sagt kommuner som gör andra tolkningar.

Någon vägledning för vilka fall som ska prövas av de olika instanserna är det svårt att få. Sandra Lundberg, undervisningsråd på Skolverket, skriver i ett mejlsvar att: "Vi kan inte uttala oss om hur kommuner har bedömt grunden för en elevs rätt till placering vid en viss skolenhet, utan det är något som måste prövas i varje enskilt fall."

I Uppsala har politikerna surnat till över de skiftande principerna i landet. Utbildningsnämnden antog på onsdagen ett uttalande som skickades till regeringen med krav på att utredningen som ska tillåta syskonförtur påskyndas.

– Jag kan absolut tycka att det är orättvist. Det visar att det är viktigt att det blir inskrivet i lagen så att det blir likvärdigt över hela landet, säger Helena Hedman Skoglund (L), ordförande i utbildningsnämnden.

LÄS MER: Syskonförturen tas bort

LÄS MER: Så sänkte kommunen syskonförtur

LÄS MER: Därför blir det fel i skolvalet