Ju längre tid räntorna är negativa desto mer ökar pressen på att bankerna för vidare det till spararna, säger Peder Beck-Friis på den Kalifornienbaserade kapitalförvaltaren Pimco, som förvaltar tillgångar för motsvarande 18 200 miljarder kronor.

Det första steget mot en räntesänkning blir att Riksbanken på torsdag tar bort en räntehöjning kring årsskiftet ur prognosen, enligt Beck-Friis. Han tror att den skjuts upp ett år eller raderas ut helt och hållet.

Och om utvecklingen fortsätter som den gör nu är sannolikheten för att Riksbanken sänker förhållandevis hög, säger han.
Artikelbild

| Robert Boije, chefsekonom på SBAB, utesluter inte att det slutar med en sänkning av räntan från Riksbankens sida om konjunkturen fortsätter nedåt. Arkivbild

Inte inom kort, men kanske mot mitten av nästa år, tillägger han.

Kan sänka nästa år

Utrymmet för Riksbanken att sänka beräknar han till cirka 0,50 procentenheter, alltså ned till rekordlåga minus 0,75 procent.

Blandade signaler

Artikelbild

| På torsdag är det dags för nytt räntebesked från riksbankschefen Stefan Ingves och hans direktion. Arkivbild

Om det låga ränteläget håller i sig i flera år framöver tror Beck-Friis att det med tiden blir svårt för svenska banker att inte börja ta ut negativa räntor på sparkonton, precis som vissa konkurrenter i Danmark och Tyskland redan har börjat göra.

Detta trots att de svenska bankernas finansiering till stor del utgörs av lån på finansiella marknader snarare än inlåningskonton – och trots att de i grunden är bättre kapitaliserade och mer lönsamma än de flesta europeiska konkurrenter.

Inför torsdagens räntebesked har det kommit både positiva och negativa signaler.

Tidigare i veckan ökade sannolikheten för en så kallad mjuk brexit i och med att den brittiska regeringens och EU:s förhandlare gjort upp om ett nytt utträdesavtal. Tidigare i oktober kom dessutom en symbolisk miniuppgörelse i handelskonflikten mellan USA och Kina.

"Ovanligt spännande"

I andra vågskålen ligger fortsatt stor geopolitisk osäkerhet, inte minst i Mellanöstern. Dystra konjunktursignaler tynger också. Vägledande prognosmakare, som Internationella valutafonden (IMF), varnade inför sitt höstmöte i Washington i helgen för att världsekonomin står inför den djupaste och bredaste globala lågkonjunkturen sedan finanskrisen 2008–2009.

Swedbanks chefsekonom Anna Breman pekar även på att inflationen i Sverige har överraskat på uppsidan, med ett inflationstryck i linje med Riksbankens prognos.

Det är ovanligt spännande, givet världskonjunkturen och givet att Riksbanken än så länge har hållit fast vid synen att de kan höja räntan trots att alla stora centralbanker ligger still eller flaggar för räntesänkningar, säger Breman.

Risk för förtroendet

Reporäntan ligger just nu på minus 0,25 procent. I Riksbankens ränteprognos från september skissas det på en räntehöjning till noll kring årsskiftet.

Breman håller med Beck-Friis om att detta troligen inte blir av. Och de är långt ifrån ensamma.

Kollegan Robert Boije, chefsekonom på det statliga bolåneinstitutet SBAB säger att det inte finns någon anledning för Riksbanken att höja reporäntan förrän tidigast mot slutet av 2021 eller 2022.

Vid en mer betydande global konjunkturnedgång kan Riksbanken i stället behöva sänka reporäntan i närtid, säger han.

För svenska bolånetagare innebär detta att rörliga boräntor väntas ligga kvar på historiskt mycket låga nivåer de kommande åren, enligt Boije.

Risken förknippad med att välja rörlig ränta förefaller liten samtidigt som premien för att välja en bunden ränta är låg, säger han.

Skulle Riksbanken trots allt fullfölja tidigare ränteprognos och höja räntan kring årsskiftet ser Boije en risk för att förtroendet för inflationsmålet skadas ordentligt.